Dagens medievärd är under förändring. De nya webbaserade medierna som webbtidningar och bloggar tar en allt större plats. Samtidigt spås de gamla papperstidningarna försvinna i framtiden – den nya målgruppen kommer istället att ta del av informationen på Internet. Vad händer med de pressetiska yrkesreglerna i denna utveckling? På tidningsredaktioner övervägs idag publicistiska val noggrant. Det kan gälla den personliga integriteten, saklighet och relevans för nyheten.

Ett uppmärksammat fall var nyheten om en 26-årig homosexuell man som mördades i Malmö före jul. Kort därefter greps två misstänkta och en av dem visade sig ha en blogg om religion och moralfrågor. Här gjorde tidningarna olika bedömningar kring vad som ansågs relevant, och hur mycket om de misstänktas bakgrund som skulle publiceras.

I programmet Medierna i P1 diskuterades dessa olika överväganden. Aftonbladets chefredaktör Jan Helin deltog, och resonerade kring svårigheterna som uppkommer i och med nya medier. I dag kan vem som helst få tag i personernas bakgrund på Internet, så varför kan inte tidningen publicera dessa uppgifter?

Ja, detta är sannerligen inte lätt. Vad som inte framkommer i programmet är att Aftonbladet i dag har två ansvariga utgivare; en för den traditionella papperstidningen, och en för aftonbladet.se. Jag tolkar detta som att Aftonbladet gjort valet att webbtidningen och papperstidningen är olika slags medier som kräver olika publicistiska val.

I Medierna påstås Aftonbladet varit den tidning som publicerat mest fakta om de misstänktas bakgrund. Förmodligen åsyftas papperstidningen. Läser man nätupplagan ges man en annan version.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4187511.ab

Här utelämnas fakta kring att en av de misstänkta har en blogg med fundamentalt religiösa åsikter. Detta stämmer överens med det jag hört sedan tidigare – att aftonbladet.se är mer sparsmakad än sin storebror papperstidningen. Varför är det så?

Kanske är det så att webbtidningar idag inte känner sig tvingade att publicera en viss typ av information på samma sätt som de gamla papperstidningarna. För webbtidningarna finns ju denna information, som kan skada de inblandade, endast ett par klick bort. I känsliga pressetiska frågor blir det därför lättare att avstå.

De traditionella papperstidningarna fungerar dock på ett annat sätt. Här gäller det att få så många läsare som möjligt, vilket utgör både försäljnings- och reklamintäkter, alltså tidningens ekonomiska grund. Man måste göra nyheterna sensationella. För en kvällstidning kan det därför kännas lockande att ta med spekulerande uppgifter, särskilt eftersom de redan finns på nätet i olika källor. Detta gör de pressetiska övervägningarna svårare.

Fortsätter man resonemanget på denna linje går det att påstå att det i framtiden kommer att bli lättare för tidningarna att göra pressetiska överväganden. Då kommer tidningarna liksom känslig information finnas på samma kanal – webben – vilket gör att tidningarna inte tvingas publicera något annat än det relevanta. Kanske kommer pressetiken i framtiden istället att diskuteras i andra former. Ett nyligen uppseendeväckande fall var när PirateBay publicerade förundersökningen i Arbåga-målet. Offentlighetsprincipen gäller, men är det pressetiskt korrekt?

Blogguppgift 1: Nyhetsvärdering

Sedan jag flyttade till Stockholm för att plugga journalistikvetenskap på Institutionen för Journalistik, Medier & Kommunikation (JMK) har jag fått en helt annan relation till min egen hemtrakt – Skaraborg. Det handlar såklart om distanser. Det var först i Stockholm som jag upptäckte min dialekt. Det var i Stockholm som jag insåg hur van jag var med närheten till allt, som en mindre stad tillåter. Det var först i Stockholm jag upptäckte hur mycket tystnaden på landet betydde.

Kanske är det därför jag numera tycker om att ta del av det som händer där hemma. Faktum är att det kan kännas mer spännande att sitta i Stockholm och ta del av de nyheter som rör Skaraborg, jämfört med att ta del av de nyheter som samtidigt utspelar sig i huvudstaden.

Under veckan har det framförallt varit två stycken skaraborgsnyheter som engagerat mig:

http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=1594682
http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=1591408

Varför blev dessa två händelser nyheter, och vad är det som engagerar så?

Nyfiket plockar jag fram några gamla föreläsningsanteckningar från JMK för att svara på frågan. Håkan Hvitfeld, en auktoritet på området nyhetsvärdering, föreläste i just detta ämne.
- Journalistik är att berätta utifrån ett verklighetsunderlag. All journalistik är berättande, poängterade Håkan och refererade till klassisk dramaturgi. Vilken är dramaturgin i dessa berättelser?

Uranborrning kan starta i sommar
Att ett kanadensiskt gruvföretag kan komma att borra efter uran på berget Billingen har varit aktuellt ett tag. Nu har de fått klartecken att fortsätta undersökningarna för provborrningar.

I alla lokalnyheter finns en lokal prägel, då minskat geografiskt avstånd mellan händelse och publik ökar chanserna för att händelsen skall bli en nyhet. I denna händelse finns också tydligt ”vi” mot ”dem” perspektiv. Det lokala ställs i relation mot ett större hot utifrån. Detta skapar en tydlig och medryckande konflikt, vilket är viktigt om något skall bli en nyhet.

Hade det kanadensiska företaget önskat bryta diabas hade det inte blivit en nyhet i samma utsträckning. Att det rör sig om just alunskiffer som är rikt på uran bidrar till en rädsla för radioaktivitet. Det finns också ett engagemang i kärnkraftsfrågan som kommer till uttryck och engagerar lyssnare.

En händelse blir också en nyhet om den avviker från normaltillståndet. Den första hjärtoperationen var en nyhet. Idag görs många hjärtoperationer, och dessa är därför inga nyheter. Uranborrning i Billingen är avvikande.

Detta har varit en händelse som bevakats lokalt sedan en tid. Att just denna telefonintervju publiceras är för att den ingår i detta tema. Händelser som ingår i teman blir ofta nyheter, enligt Håkan. De går också att planera för, vilket underlättar för nyhetsredaktionens bevakning.

IAC Group varslar 99 personer i Skara
Detta är en händelse som sker plötsligt, viktigt såklart är ett viktigt kriterium för en nyhet. Även denna nyhet ingår i ett tema. Det har varslats en hel del i Skaraborg de senaste månaderna, då det finns många industrier som berörs av den finansiella lågkonjunktur som råder. Samtidigt ingår detta tema i den rådande siskurs kring finanskriser som etablerats av nationell media, och som hjälper en lokal redaktion när de skall etablera en mindre händelse.

Nyheten är relevant för de lokala lyssnarna, då den drabbar en hel stad och på så vis påverkar många av lyssnarna direkt eller indirekt. Relevans är ett viktigt kriterieum för en nyhet.

Avslutningsvis
Som journaliststudent ställde jag mig skeptiskt till forskning kring nyhetsvärdering. Jag menade att man som journalist känner på sig vad som är en nyhet. Svaret jag fick av Håkan under föreläsningen var att denna typ av forskning inte syftar till att ta fram kunskap om varför en händelse blir en nyhet, utan att istället att kartlägga det mönster som förekommer i medias nyhetsrapportering. Intressant, och väl värt att fundera på!