fredag 13 februari 2009

Blogguppgift 1: Nyhetsvärdering

Sedan jag flyttade till Stockholm för att plugga journalistikvetenskap på Institutionen för Journalistik, Medier & Kommunikation (JMK) har jag fått en helt annan relation till min egen hemtrakt – Skaraborg. Det handlar såklart om distanser. Det var först i Stockholm som jag upptäckte min dialekt. Det var i Stockholm som jag insåg hur van jag var med närheten till allt, som en mindre stad tillåter. Det var först i Stockholm jag upptäckte hur mycket tystnaden på landet betydde.

Kanske är det därför jag numera tycker om att ta del av det som händer där hemma. Faktum är att det kan kännas mer spännande att sitta i Stockholm och ta del av de nyheter som rör Skaraborg, jämfört med att ta del av de nyheter som samtidigt utspelar sig i huvudstaden.

Under veckan har det framförallt varit två stycken skaraborgsnyheter som engagerat mig:

http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=1594682
http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=1591408

Varför blev dessa två händelser nyheter, och vad är det som engagerar så?

Nyfiket plockar jag fram några gamla föreläsningsanteckningar från JMK för att svara på frågan. Håkan Hvitfeld, en auktoritet på området nyhetsvärdering, föreläste i just detta ämne.
- Journalistik är att berätta utifrån ett verklighetsunderlag. All journalistik är berättande, poängterade Håkan och refererade till klassisk dramaturgi. Vilken är dramaturgin i dessa berättelser?

Uranborrning kan starta i sommar
Att ett kanadensiskt gruvföretag kan komma att borra efter uran på berget Billingen har varit aktuellt ett tag. Nu har de fått klartecken att fortsätta undersökningarna för provborrningar.

I alla lokalnyheter finns en lokal prägel, då minskat geografiskt avstånd mellan händelse och publik ökar chanserna för att händelsen skall bli en nyhet. I denna händelse finns också tydligt ”vi” mot ”dem” perspektiv. Det lokala ställs i relation mot ett större hot utifrån. Detta skapar en tydlig och medryckande konflikt, vilket är viktigt om något skall bli en nyhet.

Hade det kanadensiska företaget önskat bryta diabas hade det inte blivit en nyhet i samma utsträckning. Att det rör sig om just alunskiffer som är rikt på uran bidrar till en rädsla för radioaktivitet. Det finns också ett engagemang i kärnkraftsfrågan som kommer till uttryck och engagerar lyssnare.

En händelse blir också en nyhet om den avviker från normaltillståndet. Den första hjärtoperationen var en nyhet. Idag görs många hjärtoperationer, och dessa är därför inga nyheter. Uranborrning i Billingen är avvikande.

Detta har varit en händelse som bevakats lokalt sedan en tid. Att just denna telefonintervju publiceras är för att den ingår i detta tema. Händelser som ingår i teman blir ofta nyheter, enligt Håkan. De går också att planera för, vilket underlättar för nyhetsredaktionens bevakning.

IAC Group varslar 99 personer i Skara
Detta är en händelse som sker plötsligt, viktigt såklart är ett viktigt kriterium för en nyhet. Även denna nyhet ingår i ett tema. Det har varslats en hel del i Skaraborg de senaste månaderna, då det finns många industrier som berörs av den finansiella lågkonjunktur som råder. Samtidigt ingår detta tema i den rådande siskurs kring finanskriser som etablerats av nationell media, och som hjälper en lokal redaktion när de skall etablera en mindre händelse.

Nyheten är relevant för de lokala lyssnarna, då den drabbar en hel stad och på så vis påverkar många av lyssnarna direkt eller indirekt. Relevans är ett viktigt kriterieum för en nyhet.

Avslutningsvis
Som journaliststudent ställde jag mig skeptiskt till forskning kring nyhetsvärdering. Jag menade att man som journalist känner på sig vad som är en nyhet. Svaret jag fick av Håkan under föreläsningen var att denna typ av forskning inte syftar till att ta fram kunskap om varför en händelse blir en nyhet, utan att istället att kartlägga det mönster som förekommer i medias nyhetsrapportering. Intressant, och väl värt att fundera på!

5 kommentarer:

  1. Eftersom jag själv är Skaraborgare (från Lidköping) tyckte jag att det var himla roligt att du tagit nyheter därifrån! :)

    Tycker att du tar upp intressanta aspekter, främst skillnaden mellan uranbrytning och hjärtoperationer. Liknelser går alltid hem i min bok!

    För övrigt ett mycket bra och intressant inlägg. :)

    SvaraRadera
  2. Hej Nicklas

    Jag är en av de som skulle titta in på din blogg och kommentera. Du verkar ju något bekant med ämnet sedan tidigare. Dina nyheter är lokala, ”Det lokala ställs i relation mot ett större hot utifrån.” tyckte jag var ett intressant påpekande som jag inte så mycket fundera på själv i just detta sammanhang. Det finns absolut ett ”vi och de” även inom länder på detta område. Om jag följt mer av sportjournalistiken hade detta kanske varit mer uppenbart för mig sedan innan. Borrproven som skall göras för att undersöka uranförekomsten är än så länge ganska lokala, men skulle kunna bli en världsnyhet i framtiden och ändra Sverige roll i världen, så klart spännande. Det är bra att du inte ”tycker” om nyheten anser jag, dina egna åsikter i frågan förblir väl dolda. Varslet är en mycket lokal nyhet. Jag tycker du resonerar väl om varför dessa båda händelser är nyheter och du har ju en god teoretisk förståelse för nyhetsvärdering. Samtidigt är nyheterna du valt extremt olika om man sätter dem i ett längre händelseperspektiv, med borrningen som något som kan visa sig omvälvande på sikt, dvs. en slangs början. Själv diskuterade jag den aktuella nyhetskontexten, jag vet inte om det är rätt eller fel, men jag tycker det kan vara intressant att sätta de utvalda nyheterna i relation till andra nyheter den aktuella dagen. Varslet är ju en ”akut” nyhet medan borrningen är något som man kan kanske lite mer ”välja tillfälle” när man tar upp. Nepp, det var nog mina tankar det.

    SvaraRadera
  3. Hej Fredrik.

    Intressant att läsa ditt inlägg. Du varvar teoretiska resonemang med praktisk tillämpning på ett bra sätt. Att du sätter en personlig prägel på det hela tycker jag ger extra tyngd till texten.

    Din kommentar om "vi mot dem"-känslan är viktig. Journalistens sätt att vinkla nyheten får ju en stor betydelse för om denna känsla skapas eller inte.

    Att forska kring nyhetsvärdering och kartlägga de mönster som finns, tror jag är jätteviktigt. En medvetenhet ökar förutsättningarna för att enskilda journalister och redaktioner ska kunna göra en mer rättvis och väl underbyggd nyhetsvärdering.

    Som sagt; välskrivet och intressant. Tack för detta och lycka till!

    Annelie Malby

    SvaraRadera
  4. Hej Niklas!

    Insåg att jag skrivit fel namn i min kommentar ovan, Niklas ska det givetvis vara och inte Fredrik. Ber så mycket om ursäkt för detta!

    Annelie Malby

    SvaraRadera
  5. Du har helt rätt i dina tankar om varför dessa händelser har blivit nyheter. Jag tycker iofs att nyheten om uranborrningen borde fått lite större täckning nationellt eftersom att vi svenskar är väldigt måna om vår natur. Att några "nästan"-amerikaner då ska komma och hissa upp grönlysande uran ur våra berg borde vara något som upprör många hemma i stugorna.
    Du har rätt i att journalister känner på sig vad som är en nyhet och inte. Frågan är väl istället vad det är i en nyhet som skapar den magkänslan?

    SvaraRadera