Digitaliseringen är en spännande teknikutveckling som i nuläget bara står i startgroparna. Vårt sätt att utbyta och ta emot information har dock redan börjat ta sig andra former. Det bloggas, twittras och facebookas. Denna vecka har jag funderat kring journalistikens roll i denna förändring, och hur spänningsfältet mellan traditionella medier och nya sociala medier ser ut.
Det talas ofta om att journalistiken kommer att förändras i och med denna teknikutveckling. Jag håller med. Tidigare på bloggen har jag tex. resonerat kring de etiska gränsernas problematik i takt med ny teknik. Andra frågor gäller huruvida den opartiskhet och objektivitet som journalistiken ska sträva efter kommer att suddas ut. I detta blogginlägg vill jag dock fokusera på en annan sida, som förmodligen inte kommer att förändras utan som snarare kommer att bli ännu viktigare i denna ökande informationsspridning.
Till min hjälp tar jag boken The Elements of Journalism. Där resoneras det om vad god journalistik egentligen är. Huvudsyftet, tycker författarna, är att ge medborgarna den information de behöver för att vara självförsörjande i en demokrati. Det som sägs ska vara sant. Detta har tillsynes inte förändrats så länge journalistiken har funnits. Dock, menar författarna att det i dag inte längre är så lätt att säga vad journalistik är, nu när nya medier visar sig. Boken skrevs 2001, och sen dess har bloggar, twitter, forum som Flashback osv. gjort entré. Det är kanske ännu svårare i dag, 2009.
Författarna lägger dock stor vikt vid informationsutbyte. Jag hävdar, vilket också kan vara en fråga om översättning, att det finns ytterligare en dimension, nämligen kunskap. En distinktion bör göras:
Information brukar vi kalla det som är ren fakta. Det som är svar på någonting. Information finns det tex. på wiki, på facebook, twitter, på bloggar, forum osv.
Kunskap är någonting mer än information. Det handlar inte om att veta någonting enskilt, utan om att förstå någonting större. Resonemang syftar till förståelse.
En viktig filosofisk fråga i denna digitaliseringens tid är: Ökar kunskapen i takt med att informationen ökar?
Frågan är så stor att det snurrar i mitt huvud. Jag vet verkligen inte. En del menar dock att det faktiskt inte är så att kunskapen inte blir större, utan att den snarare minskar. Vi vet mer om lösryckta saker, men vår förståelse för världen och dess komplexa skeenden minskar.
Kanske är det här som journalistiken har sin framtid. Att inte längre förse människor med enkel information utan istället förklara. Förklara mer komplexa skeenden. För att vara självförsörjande i ett demokratiskt meningsutbyte, som författarna till boken menar att vi ska, är det ju detta vi behöver - det är detta som är det ”nya sanna”. Kanalen för kunskap och förklaring, tror jag, kommer inte att vara vare sig twitter, wikipedia eller andra sociala medier. Det kommer heller inte att göras av vanliga medborgare. Snarare kommer dessa komplexa skeenden fortsättas förklaras av journalister. Men i tidningsform eller digitalt? Vad tror ni?
Jag tror att du har rätt!
SvaraRaderaOch det är väl en sådan tendens vi börjar se: Nyheter ska vara gratis - det beteendet är svårt att ändra på. Betaltrjänsterna skapas då kring fördjupningarna, analayserna och som du beskriver: förklaringarna.
Problemet är väl bara att det riskerar att ytterligare fördjupa klyftorna i samhället. När vi har övernryggat de traditionella klassklyftorna så skapar vi istället ett samhälle där informationsklyftorna skapar samma snedvridande effekt ...
/Mia
Hej,
SvaraRaderaEftersom föregående talare kommenterade om kunskap, plockar jag upp tråden om tidningsform vs digitalt.
Jag tror på en kombination!
Den digitala tekniken har många fördelar, men en nackdel som jag ser - och jag tror att det finns många som håller med om detta - är att det är så fantastiskt tråkigt att läsa längre texter på en skärm.
Kortare texter går bra liksom enklare ämnen, men så fort det blir längre eller mer avancerat vill jag skrva ut och läsa från papper.
Därför tror jag att tidningarna även i framtiden komme att ha en pappersupplaga, även om den kanske blir mindre då vissa texttyper flyttar in i den digaitala världen...
Intressant inlägg med ett annorlunda perspektiv! Bra jobbat!
Hej
SvaraRaderaJag tror att nya regler måste formas runt våra medier och deras innehåll. Vi måste se det positiva som utvecklingen innebär och anpassa de traditionella medierna till vår nutida vardag.
Ditt inlägg är mycket givande och intressant. Bra jobbat!
/Anna Ahlgren
/Anna
Hej Niklas,
SvaraRaderaJag tror inte att papperstidningar kommer att dö på grund av nätet. Lika lite som böcker försvann när bio och tv kom. Någon har räknat ut att det är mer ekologist och ekonomiskt med papperstidningar, så länge minst en handfull personer läser samma tidning. Samtidigt är det ju väldigt smidigt att sålla fram det man vill läsa på nätupplagorna. Och det fantastiska i att man kan läsa tidningar från jordens alla hörn på nätet! Papperstidningen kommer att fortsätta tappa stora mängder läsare till nätet men jag tror inte att den någonsin dör ut helt som företeelse.
Intressant tanke! Men samtidigt är jag lite trött på den här rädslan för framtidens fördumning. Visst, vi kommer bli mindre fördjupade, men samtidigt få bredare information om allt möjligt smått och stort som händer omkring oss. Kan det inte tänkas att detta faktiskt leder till större förståelse, medan fördjupning kanske leder till inskränkthet?
SvaraRaderaTjohej.
SvaraRaderaJag är också inne på att journlistens roll kommer att finnas kvar, och kanske till och med bli större. När informationsflödet är stort behöver vi hjälp att guidas och få nya perspektiv. Dessutom tror jag att i takt med att allt mer på nätet "personlighetsanpassas" efter användarens intressen, så finns det stor risk att vi fastnar i vår lila sfär trots all information som finns omkring oss. Jag ser journalistiken som en möjlighet att bredda vyerna och ge nya vinklar som vi kanske inte själva hittar.
Ha det fint,
Charlotte